Det är många saker som görs för "sista gången" just nu, eller i alla fall för den här gången. Platser och människor som vi haft omkring oss detta år ska helt snart befinna sig på andra sidan ekvatorn. Svårt att ta in och svårt att förstå.
Det har varit en vecka fylld av känslor i en salig röra. Glädje över allt som vi fått och sorg över det som nu ska lämnas. Vilja att stanna en stund till och iver att snart vara hemma igen.
Livet med andra ord. Det känns därför att det betytt något, gläder mig därför åt tårarna eftersom de speglar det goda. Hade vi inte trivts här, hade det inte smärtat att lämna.
Fast det är jobbigt att lämna denna kontinent, Afrika är och har så länge varit en del av mig. Jag älskar så mycket av det jag fått från denna del av världen. Ovissheten om när jag nästa gång får återse Afrika är lika smärtsam varje gång.
Så fantastiskt då mitt i allt att få känna att vi är på väg HEM! Nu är vi alldeles strax redo att ta oss an den långa resan hem. Bara två nätter kvar, bara en dag kvar...
Kvällsljus över Durbanbeach, något av det jag kommer att sakna mer än mycket!
