Här är fullt upp!

Att vara nio personer i ett hus under längre tid är som att vara på en mindre lägergård:)

Ni som känner mig vet att jag tycker om läger och även detta läger faller mig i smaken. Det är gott att höra barnens skratt och bus, skönt och lärorikt att få sitta ner i något hörn och prata om livets allvar, en utmaning att hålla alla i bra blodsockerbalans och oerhört skönt att krypa ner under täcket på kvällen och höra hur alla kommer till ro. 

Vi går nu in i Benjamins sista dagar här i Sydafrika och det känns helt overkligt att han är hemma i Östersund igen om bara en vecka... 

Att detta liv ska packas ihop är mer smärtsamt för mig än jag trott och jag är tacksam över de veckor vi andra tre har kvar innan vi lyfter. Om det blir lite långt mellan inläggen just nu hoppas jag att det finns överseende med då det som sagt just nu är lägerstämning i huset:)

Nästan hela gänget redo att hugga in!

17årspresent

Ibland har man mer tur än annars!

Käraste kusinen till barnen fyller år nu när de är här på besök och hon tycker om att rida och det gör jag också. Alltså blev hennes present en present till mig och dottern också:)

En timme på hästryggen er många timmars leende efteråt! Väl investerad tid måste jag säga. Dottern som gjorde premiär i sadeln blev helt såld! Vi drömmer nu om en tur till fjälls i sommar/höst...(somliga drömmer om stall och egen häst, helst på en lantgård i Frankrike...ljuvliga drömmar för en 12åring)

Otroligt vacker miljö

Vilken resa!

Vi lämnade Durban tidigt i söndagsmorse och styrde kosan norrut mot Hluhluwe och de vilda djurens rike. Varmaste dagen på länge gjorde att upplevelsen av att vara i Afrika förstärktes ytterligare:)

Vi fick minsann se många vackra och stora djur! Elefanter som går över vägen, noshörningar som kom riktigt nära, bufflar som blockerar vägen och lejon som vilade i solen på flodrädden(på lite långt avstånd, men ändå!). Å så zebror, andra gaseller, babianer och de alltid lika roliga vårtsvinen. Trötta och nöjda med dagen checkade vi in på Hilltop camp mitt inne i parken. Vi möttes av zebrorna som betade utanför restaurangen, bara en sån sak! Efter god middag ramlade vi tidigt i säng för att kunna kliva upp tidigt o njuta soluppgång. 

Jag älskar soluppgångar, de bjuder så mycket hopp och låter tanken fyllas av skön eftertänksamhet(att mannen med lövblåsen inte tyckte att tystnad behövdes för den njutningen gav mig anledning att öva tålamod dessutom...;))

Frukostbuffen tankade oss för en ny dag i vacker natur och med många nya djur möten. Elefanterna bjöd på riktig show när de badade i floden, en sann fröjd att få beskåda. Det vi till slut inte fått se och som vi alla ville få se var giraffer. När vi nästan gett upp och var på väg ut ur parken ropar Frida plötsligt: giraff!!!!

Och där var de! Dessa graciösa vackra djur. Länge blev vi stående och bara njöt av att få ha dem så nära inpå oss. Lyckan var gjord och vi lämnade nöjda parken. 

Resan gick vidare till st Lucia som ligger vid en flodmynning ut till havet och som är mest kända för alla sina flodhästar och krokodiler. Här kommer flodhästarna in i samhället på nätterna för att beta...

Vi avslutade dagen med ett strandbesök och njöt solnedgång och kvällsbad på ännu en vacker strand. Vi bodde på ett litet b&b som bjöd oss sömn och god frukost. 

Så fick vi vara med på ytterligare ett äventyr av rang! Båttur upp efter floden med så många möten med flodhästar, krokodiler, leguaner, fåglar av många slag allt under mycket god guidning. Vilken upplevelse!

Vi återvände hemåt sen eftermiddag och landade till slut hemma i huset nöjda med  att ha klarat av kanske det farligaste på hela resan- mörkerkörning i denna trafik...

Håll till godo med en liten bildkavalkad

(bästa bilderna ligger dock i rätta kameran)

Vi har varit på resande fot

Nämligen på safari! Ett litet smakprov från dagen upplevelse bjuder jag på innan lampan släcks. Trötta och väldigt nöjda är vi allihopa. Bjuder mer i morgon. Håll i hatten va stora flodhästar kan vara:)

På väg tillsammans

Det är en fröjd att se mina barn tillsammans med sina kusiner. De mår så gott! 

Att ställa våra barn vid sidan av gemenskap som vi gjort dessa månader har inte varit utan vånda. Då jag nu ser hur de vuxit och hur härliga de är i gemenskap med andra gör mig glad och lugn i själen. De är goda medvandrare åt andra medmänniskor. Ser fram emot att få vandra med dem länge än. 

Idag har vi verkligen njutit av sol och värme, värsta semesterdagen!

Vilket gäng

Det skrattas och pratas, badas och bollas, mys och pys helt enkelt!

Farfar och kusinerna 

Härligt!

Fulla av förväntan styrde vi mot flygplatsen och så kom de hela högen!!! Kusiner, farföräldrar och bror.  

Huset har varit fullt av skratt och prat ikväll och det känns gott. Två och en halv vecka av umgänge det känns inte helt fel:)