Avokado i minut och parti

Nöjda ungar som fått klättra i avokadoträd och skörda dess frukter!

Hör upp gott folk!

Det må verka exotiskt och spännande att bo i ett land långt borta och visst är det väl det. Fast oj va tråkigt vi har haft det flera av dagarna sista veckan! Vi har längtat hem till er, till umgänge och skratt, att få dela tid och liv med er. I det långa loppet är det ju ändå så att nära och kära betyder mer än vad vi många gånger tror. 

Ångrar vi att vi är här? Absolut inte! Vi lär oss bland många saker bl.a. det att värdesätta gemenskap, säkerhet och den frihet vårt eget land bjuder. Vi hoppas att när vi kommer hem ska vi minnas det vi längtat och fortsätta att värdesätta det lika högt även då det blir vardag. 

10 månader är en lång tid att vara på en plats, men en kort tid när det kommer till att bygga sociala nätverk. Vi är så tacksamma för de vänner vi har fått och njuter av de tillfällen vi får tillsammans. Denna vecka har jag många gånger tänkt på Alfons farmor och tänkt att snart måste det bli väldigt roligt eftersom vi nu har haft det så tråkigt...

Vi tillbringar många timmar i vårt hus och det är tur att vi planerat en helg i Drakensberg helgen som kommer. Familjen Lindmark är i behov av miljöombyte! 

Igår, söndag räddades vi av att en nyfunnen kompis till Benjamin hängde med oss hela dagen och att vår vän Matthew drog iväg oss på avokadoplockning. Annars tror jag att jag drivit min familj till vansinne av rastlöshet och tristess:)

Med andra ord, vardag finns överallt, och  även om solen skiner och poolen är varm kan det aldrig ersätta värdet av gemenskap och värme från er våra nära och kära!

Ps. Mitt i allt mår vi väl och trivs ihop som familj, bara en sån sak!

Utan vatten...

...blir livet mycket besvärligare! En vattenläcka i området gjorde att vi under gårdagen först hade mycket begränsat med vatten för att sedan bli helt utan. Det är först då man inser hur mycket vatten vi är vana vid att använda!

Att dricka, tvätta sig, diska, matlagning etc etc. Vanan att det ALLTID flödar ur kranen oavsett när eller till vad jag behöver vattnet. En lyx inte alla förunnat på denna gjord. 

Jag vaknade av ett underbart ljud vid 04:30 inatt då toaletten åter fylldes av vatten! Inse vilken arbetsam natt några måste haft då de kunde släppa på vattnet fullt ut igen först klockan halv fem på morgonen... Jag sänder dem en extra tanke av tacksamhet idag och hoppas att de får sova en stund idag. Själv ska jag ta mig an disken...

Lyxlunch

Avokado från eget träd i trädgården. Så galet god!

Invasion igen...

...men denna gång av fluglarver:(

Inte första gången som de krupit omkring i sophinken, men denna gång var det som om en explosion av larver briserat.(Jag besparar er bild bevis, det är äckligt nog ändå...)

Det tog mig nästan 40min att ta död på alla larver som kröp i köket, vardagsrum och matsal. Överallt hittade jag dem, under mattor, stolar och annat som de kunnat krypa in under samt alla som var på väg att gömma sig. 

Vi försöker vara duktiga på att ta ut soporna i tid och att hålla undan, bevisligen hade de denna gång en bättre krigsstrategi än oss...

Tänk att något kan vara så gott!

Det är ju sällan de stora sakerna man saknar hemifrån utan de små. Dessa saker är oftast inte uppenbara innan saknaden drabbar. Just nu tänker jag på smaker och mat. Det vi saknar ofta är ost! Vi är mer än bra på ost i Sverige vill jag lova. Hårt bröd av alla de slag är också efterlängtat. 

Jag hade med lite av dessa godsakerna vi saknar tillbaka från Sverige förra veckan och den absolut största lyxen vi njuter just nu är: lingonsylt!

Inse hur gott detta är till så mycket och hur många vanliga svenska rätter som liksom inte riktigt gör sig utan detta tillbehör. Vi åt raggmunk med bacon och lingonsylt i förrgår, hela familjen njöt:)

Sonen njuter nog mest och frukost vanan är plötsligt gröt igen, med lingonsylt!

Prästosten njuts den med i små skivor för att räcka länge. 

Jag drömmer ofta om en skiva havreknäcke med leverpastej och inlagd gurka...

Det är dock en lyx att få längta något och sedan njuta av det när man får det. Inte många förunnat i Sverige idag då vi kan få allt alltid. 

Nu gäller det!

Som sagt, kroppen har fått gör lite rörelse på sistone och detta skulle det ju bli ändring på. Igår var det då premiär för löpning. Ja, jag får nog kalla det premiär för nu var det så länge sedan sist så det är nära på glömt... Och det var det kan jag lova! Min kropp berättar för mig idag att just de muskler som bäst används vid löpning inte varit frekvent använda på ett tag. Idag blev det därför promenad istället och så är målet att inte ge upp nu utan bita i och få till åtminstone två löprundor till denna vecka. Jag är långt ifrån min bästa form, men har dragit upp mig ur träsket förr så jag vet att det går trots att kroppen värker. 

Med lite vilja och offentligt kungörande brukar oddsen öka inför att lyckas och mer offentligt än så här blir det väl knappast:)

Antar ni utmaningen; att kunna njuta av en löprunda i sommar på hyfsat lätta ben?

Välbehövligt!

Röda faran har länge varit i behov av uppfräschning och sonen i behov av pengar. Idag möttes de två för att tillgodose varandras behov... Mycket tacksam över den noggrannhet som infann sig i tonåringen och över resultatet som tålamodet och noggrannheten tillsammans uppnådde!

Nu känns röda faran som ny igen(lätt överdrift, men renare i alla fall) och sonen smider planer för hur pengen ska användas, har jag tur kanske de bådas behov kan mötas snart igen...;)

Mandelas legacy

Vet inte om ni minns att jag berättade om ett stängsel i Durban där man uppmanas att låsa fast ett hänglås som ett tecken på att man avger ett löfte om att fortsätta arbetet Mandela påbörjade?

Hur som helst har vi varit på väg dit länge och ikväll kom vi äntligen iväg. Alla fyra med varsitt hänglås och med egna löften om att verka för en värld där vi alla kan leva fria tillsammans. Hoppas att ni också vill vara med och ge era löften. Tillsammans kan vi göra än mer än vad Mandela åstadkom; en svindlande härlig tanke!

Sommar och sol!

Oj, så jag njuter av sol och värme! Förra veckans besök i ett kallt Sverige satte verkligen perspektiv på vädret. Idag har det varit lagom varmt och mycket soligt, ljuvligt. Helt klart bikini väder. Dessutom ledig lördag, inte illa alls:)

Man tager vad man haver

Tillbaka i verkligheten och med en kropp som fått alldeles för mycket tid till stillasittande på senare tid. Längtar efter rörelse och pulsökning. Fast då var det ju det där med säkerhet, make som jobbar och barn som inte vill hänga med ut. Vad göra? Jo, på med träningskläder, be barnen om hjälp med att få igång x-boxen(orkar inte lära mig...) och så i med "just dance4"! Inte ser det vackert ut, men svettig blir man och barnen får skratta. En win-win historia alltså:)

Nu kör vi!

Boktips

Finaste boken av vår fine vän! 

Matthew Willman har valt av de bilder han haft förmånen att få ta av Nelson Mandela de senaste 10åren. 

Har ikväll haft förmånen att få hålla det första exemplaret i min hand. Bara det en gåva!

Skilda världar

Hemma igen efter att ha lämnat hemma igen...

Inte så många timmar skiljer dessa bilder åt, men i sanning skilda världar!

Skönt att vara åter i värme både från natur och familj. 

Ett livstecken

Jag mår bra! Fullt ös och många samtal är en bra sammanfattning. Nu är halva veckan gjord och jag vet inte om det gått fort eller långsamt, lever i en härlig tidsbubbla. Njuter av goda möten människor emellan. Nu livsviktig sömn:)

Vaknade i morse till vintervitt omgivning. Järpströmmen i morgonljus. 

Hemma!!!?

Har jag kommit hem eller åker jag hem igen om en vecka? Knepigt att ha två hemma på samma gång liksom. Fast absolut ja, jag har kommit hem!

Vilken dag! Bästa-vännen-frukost tidig morgon, eftermiddags promenad med mor, middag med finaste syskonfamiljen, kvällsfika och goda samtal innan läggdags hos svärföräldrarna. Jag somnar ikväll med känslorna glädje och tacksamhet vid min sida. 

Resan är lång, men mödan väl värd! 

Incheckad och klar!

Ok, nu gäller det, jag kommer att befinna mig på resande fot i ca36 timmar. Bara att hitta restempot och slappna av. Min älskade familj lämnade av mig på flyget tidigt för att vända hemåt och ta sig an en skoldag. Jag har semester från skolröran! Det lovar jag att njuta av om än  jag faktiskt var tvungen att fälla en liten tår när de åkt. Vi har onekligen varit tight ihop jag o barnen de sista halvåret... 

Känner dock lyxen i hela kroppen att få komma hem en sväng och sedan komma hem hit igen, jag lämnar inte Sydafrika på riktigt än, tack och lov!

Overkligt men sant!

En del av er vet och nu får ni andra veta: jag flyger mot Sverige i morgonbitti!

Helt overkligt, men i allra högsta grad verkligt. Nej, jag ger inte upp och överger familjen, jag ska bara hem och vända! Sydafrika äventyret är inte färdigt än. Kommer att vara hemma i en vecka för att träffa goda människor angående jobb när jag kommer åter i sommar. Säger inte mer nu då ingenting är klart än... 

Musikcafe på Fjällsätra i Undersåker kommer jag att få bjuda på tillsammans med Olof Holmgren på gitarr, så välkomna på fredag den 14/3 kl 19:00. 

Som jag längtar efter familj och vänner! Konstigt att lämna familjen här bara... Vi är ju vana vid att vara tillsammans mycket just nu. Det blir en spännande vecka och det är mycket som ska hinnas med på få dagar, så om det blir tyst här på bloggen förstår ni nu varför!

Hej o hå nu ska jag upp i det blå:)

Lite sömn här hemma först bara. 

Så nöjd!

Som hon jobbat på! Vilken lycka när den så blev färdig, och dessutom alldeles användbar. Stickad i botten och sedan virkad. Garnet som använts är ett 

t-shirtgarn som gjorts av spillet från 

t-shirtgarn tillverkning. Bra återbruksanda! 

Den är färdig!

Sjalen är färdig och jag är helnöjd!

Lite för varmt för sjal idag dock, 30grader och strålande sol... Den kommer nog att komma väl till pass nästa vecka dock!

Stickad i ett fantastiskt härligt tunt mohairgarn. 

Eftermiddagstur blev till kvällstur...

Ja, vi åker ner till stranden i eftermiddag och åker inlines och longboard på strandpromenaden! Alla är med på noterna och snart sitter vi alla i bilen. Vi hade bara missat en sak, tiden! Rusningstrafik i miljonstaden Durban, det mina vänner är en upplevelse i sig. Det som brukar ta en 25min tog nu 1timme och 25min... Det stod väldigt mycket stilla om man säger så. Fascinerande är att nästan ingen tutar eller gapar och skriker utan på något magiskt sätt så är det liksom rofyllt mitt i kaoset. Makens numera väldigt sydafrikanska körteknik gjorde att det som kunnat bli än längre väntan inte blev så lång...

Väl nere vid stranden blev det alltså en tidig kvällsrunda istället och det var njutbart! Vi fick för första gången se ett helt gäng delfiner simma utmed stranden. Så vackert!

Vardagslyxigt så det sjunger om det:)

Mulet hela dagen och regnskurar. Det har känts svalt, men termometern visade visst på 24grader så fryser gör vi inte!

Vad är detta?

Apor i trädgården har vi vant oss vid och tycker numer att de är mer skadedjur än charmiga och exotiska. Fåglar har vi också i mängd och vi har lärt oss vilka vi uppskattar och vilka vi helst vill ha på avstånd. Så helt plötsligt fick vi idag besök av en okänd stor fågel. Gamliknande huvud med som en stor gås i kroppen. Många gissningar blev det innan foto togs och skickades till en god vän som svarade på sekunden- wild turkey. En vild kalkon helt enkelt! 

Kul när det blir överraskningar mitt på en vardag. 

Dagens fundering

Jag önskar och försöker hålla riktning emot vad nedanstående säger. Tror nämligen att det ligger en livsnyckel i detta sätt att tänka och leva. Att låta livet få levas i frihet, både mitt och andras. Det är det som är så märkligt med rädslan; den låser inte bara in mig själv utan börjar även låsa in de människor jag har runt omkring mig. Lika fantastisk är friheten; den låser upp och släpper fri inte bara mig själv utan också andra runt omkring! Starka krafter båda två, jag önskar att välja den sistnämnda så långt jag bara kan. 

Hösten är här!

Inte för att det märks temperaturmässigt, men vi skördar goda frukter!

Vår gode vän var ute och plockade avokado igår och det fanns det gott om. Vi kan också snart skörda de som växer i vår trädgård. Gissa om vi ska frossa i allt gott man kan göra med avokado!

Bagageluckan full!

Inte många kvar!

Att få komma nära dessa bjässar är något som blir mer och mer sällsynt. Detta endast på grund av tjuvjakt där det enda man tar vara på är hornet. Många gånger skär man loss hornet utan att djuret ens har dött och lämnar det sedan att självdö. Människan kan i sanning göra märkliga saker för pengar... 

Vi fick förmånen att åka till en liten park igår där detta vackra exemplar av noshörning strövar omkring, lyckligt ovetande om priset som finns på hans horn. Fulsnygga tycker jag att de är. De har min djupaste respekt då jag vid tidigare möten upplevt hur oerhört mycket kraft som bor i dessa kroppar när de får upp farten!