Återigen på väg...

... ifrån viktiga och goda möten. Sitter på tåget från Stockholm till Uppsala efter att ha tillbringat det sista dygnet i mina närmsta vänners sällskap. En märklig känsla av lycka och vemod fyller mitt sinne just nu. Lycka över att få berikas av skönt umgänge som spänner sig över hela livets samtalsämnen och så vemodet vid känslan och vetskapen om att vi inte kommer att få mötas rent fysiskt på så lång tid.  Leker i tanken med bilden av vårt nästa möte; glädjen och ivern att få ta in vad som hänt de sista 10 månaderna och hur det format oss. En god bild som jag gärna bär med mig ini allt det som nu komma skall. 

Nu ska jag ta mig till min egen lilla flock och krypa nära dem i väntan på att vi ska  lämna det invanda för en stund. 

Det är för väl att jag har er alla att höra ihop med! Skulle känna mig bra vilsen annars.