Det jag försöker att tänka på ofta är att vi har ljuset med oss detta år. Att även om det är mulet och grått så är dagsljuset med oss och vi behöver inte tända lamporna inomhus före klockan sex en enda dag. Tänker att jag hoppas att ljuset kan lagras in i oss så att det går att ta fram en extra dos, om ett år, när decembermörkret letar sig in överallt. Fast å andra sidan kan jag känna hur jag myser i hela kroppen vid tanken på tända ljus och en sprakande eld som värmer och lyser upp en mörk eftermiddag. Årstiderna sitter liksom i kroppen.
Så tänd ett ljus för oss och njut av det som är gott för årstiden därhemma, så lovar jag att vi ska försöka njuta av det som är gott här och inte stirra oss blinda på det som fattas oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar