Skratta eller gråta?

För er som följt med ett tag här i röran så minns ni säkert att vi i början på december blev av med en väska nere på stranden. Bankkorten som försvann spärrades och nya skickades hem till svärföräldrarna som ordnade så att de postades hit till oss. Vi har väntat och väntat. Vanligtvis har brev o paket tagit mellan 7-14 dagar för att komma fram. Vi har fått det ena brevet och paketet efter det andra, men inga bankkort... I torsdags bestämde vi oss för att ta kontakt med banken därhemma o spärra de ej anlända korten och beställa nya. Sagt och gjort, frid och fröjd. Dagen efter kommer brevet med korten, de första nu spärrade alltså... Dagen efter! Om det gått åtminstone en vecka eller så hade jag haft lättare att svälja det hela! Här har vi nu äntligen korten i handen och då kan vi inte använda dem... Ja,ja grämelse bor i dårars hjärtan står det visst i en klok bok(Bibeln) och vem vill vara en dåre? Nu väntar vi med spänning på att se hur lång tid de nybeställda korten tar på sig. Det första brevet var poststämplat i Östersund den 7/12-13 och landade alltså här den 10/1-14. Hoppas att det rekordet får stå sig.