Det stora uppdraget

Vilket uppdrag vi fått! En del av oss har planerat för det länge och andra liksom halkat in på ett bananskal. Oavsett ingång så är ansvaret detsamma. 

Jag pratar om föräldraskap. Det är en tuff skola många dagar och ofta lång leveranstid på resultatet... 

Hur gärna jag än vissa dagar bara vill lämna över ansvaret till " någon" och helst till ungarna själva, så de får känna på "hur det är" och att det minsann inte är så lätt, så står jag där med ansvaret. Det är mitt och tack och lov delar jag det med en klok människa, jag/vi kan inte och får inte frånsäga oss det ansvaret. 

Jag kämpar på och tror för det mesta att det nog går bra och att de får den kärlek och respekt de behöver. Fast andra dagar tvivlar jag och är beredd att ge upp. Landar dock alltid i ett stort hav av kärlek till de mina fina två och vill på intet sätt fly mitt uppdrag. Det uppdrag som på intet sätt har med kompisskap med mina barn att göra utan med en trygg och sann, och många gånger trist, upprepning av vart gränserna går både för dem och mig. Att våga ta mitt föräldraskap på allvar och inse att belöningen mest troligt inte kommer nu utan mera troligt betydligt längre fram i livet. Att kärleksuttryck från tonåringar till sina föräldrar är bonus och att kärleksuttryck från föräldrar till sina barn(oavsett ålder) alltid är på sin plats, men att dessa ofta består i ett tråkigt nej. Ett nej för att vi är vuxna och behöver och skall visa kärlek genom att sätta rimliga gränser. 

Inte lätt, bara så otroligt utmanande och lärorikt. Bästa skolan i självkännedom "ever"! 

Vi behöver varandra kära föräldrar! Vi behöver våga samtalet om hur vi lyckas och misslyckas som föräldrar så att vi tillsammans kan bära varandra när det verkar som att allt gått åt pipan och vi är beredda att kasta in handduken. Hjälpas åt att aldrig överge våra barn i strävan efter den kortsiktiga "kompisbelöningen" vi kan få genom att låta barnen styra för mycket. Att hjälpa varandra med modet att våga veta bättre än våra barn därför att vi är vuxna och förhoppningsvis något mer långsiktiga i tanke och handling. 

Håll mig i handen för lätt är det inte som sagt, men fantastiskt spännande!

Läsvärt och tänkvärt av klok man kommer här: 

http://m.dagen.se/opinion/debatt/

lat-inte-barnen-fa-ta-makten/