Vilken röra det blev...

...av bara en sekunds ouppmärksamhet. Den lilla stunden kastade om det mesta denna dag. Den ledde till att bilnycklar, plånbok, mobil och lite annat nu är i någon annans ägo. Att någon annan fick skjutsa våra vänner till flyget (vi hann liksom inte riktigt). 

När vi insåg vad som hänt kändes det ungefär så här:

Först paniken och det kan inte vara möjligt! Sedan insikten om att jo, det är möjligt och här är vi nu på stranden i Durban och tar oss inte hem! Sedan känslan av att någon kommer att komma och lämna tillbaka den för att de fick så dåligt samvete (denna känsla varar dock bara en microsekund...) Sedan (äntligen) kommer kreativiteten och problemlösningen igång:). Ja, en god vän kan slänga om i sina planer och komma och hämta oss. En annan underbar människa har nycklar till vårt hus (våra ligger nämligen i bilen som vi inte kommer in i) och ändrar sina planer för dagen och kommer och möter oss vid grinden hemma. När vi sedan måste få tag i en låssmed pga att det fattas en nyckel på hans knippa, så får vi hjälp också med detta. Efter en hel del logistik och stök, men också trivsamma möten med vänner hade vi så reservnycklarna till bilen i handen och kunde vända åter ner till beachen för att hämta den bil som vi lämnat. Den stog dessutom kvar där vi lämnat den. Den tidigare så lockande stranden kändes inte riktigt lika lockande, fast det berodde nog till största del på att det nu börjat regna... 

Summa sumarum; livet blir ibland mer komplicerat än önskvärt, men när det strular så kommer också tacksamheten över det som finns kvar! Ingen blev skadad, vi har fantastiska vänner som ställer upp mycket generöst (och som vi dessutom fick dela trivsam middag och filmkväll ihop med). 

Vi räknar välsignelserna ikväll istället för problemen och vet ni vad?! Vi har mycket att vara tacksamma för! Och vi är långt ifrån ensamma med denna upplevelse. 

Det var lite härligt en stund i alla fall... 

Vilken rikedom!!!

Alla dessa grönsaker och frukter gör mig lycklig. Jag handlar och förundras över hur mycket jag får för pengarna. 

(Ja, det har varit både möss- och koftväder idag, i alla fall för sydafrikanerna...Alla undrar vart värmen tagit vägen)

Massor med godsaker följde med hem och även en hel påse med färsk kycklingfilé, köttfärs, färska korvar och bacon. Dessutom basvaror som mjölk, yogurt och bröd. Allt för ca 1000 svkr. Nu finns det resurser för goda matintag vill jag lova:)

Ljuvliga dofter!

Idag har vi kommit en liten bit närmare advent. Lussekatter och fyllda saffran-mandel-bullar är bakade och ligger i frysen. 

Å, så gott det smakade och så gott det luktade! Dessvärre brände vi en pizza ikväll så just nu är saffransdoften bara ett gott minne...

Go'fika serverat på finaste Formskrubben skärbrädan! Spana in mer av det fina min goda vän gör här:

 http://formskrubben.shop.textalk.se/

Ett livsråd!

Dagens hetaste tips:

Tappa aldrig en nästan full flaska nagellack i klinkersgolvet... Kombination glas och nagellack är tokjobbigt att städa bort, tro mig jag vet;(

Lunchbuffe?

Dagens lunch bjöd verkligen på variation...

Benjamin valde att hotta upp resterna från igår. 

Tuva festade loss på nudlar med biffsmak. 

Själv frossade jag i fruktsallad med mango, banan, gula aprikoser och apelsin. Gult och uppiggande som solen själv!

Alla var nöjda med sina val så lunchbuffen innehöll något för alla:). 

Morgonpromenad 06:20

Här gäller det att passa på när tillfällen bjuds att få rörelse både i kropp och tanke. Jag tänker bra när jag promenerar; sorterar och reflekterar. Försöker också ta in och njuta av det som jag möter på vägen. I dag var en skön combo av alla dessa tre!

Tidig morgon med "kuddmärken" på halsen...

Några medvandrare mötte jag också...

Spana in bebisen på magen!

Brodöserna Lindmark

Lyckliga jag som har en till i familjen som uppskattar att måla med nål och tråd!

Stolt spänner hon upp arbetet efter konstens alla regler. Imorgon kan vi montera det i den nyinköpta ramen!

Skönheten och odjuret

Trädgården rymmer båda två...

Vem som är vem avgör väl betraktarens öga. 

Ledig lördag

Att få vakna upp till fågelkvitter och solsken en ledig lördag känns gott ända in i själen. Barnen dök i poolen vid 10-tiden och roade sig med surfbrädorna. Svårare än man kan tro att hålla balansen i stilla vatten... 

Det var tur att vi tog tillvara solstrålarna då det mulnade på vid lunch och blev svalare igen. Pojkarna tog dock med sig brädorna ner till beachen och övade i vågorna i stället.  

Jag och dottern unnade oss en lugn hemmadag i broderi och läshörnan. Vad som skapades kan dock inte visas offentligt än...(jobbar nämligen extra åt tomten)

Tacksam

Det gick att ordna, vilken lättnad!

Min iPhone dog, eller i alla fall batteriet i den. Hemskheter hur beroende jag är av denna lilla apparat. Så mycket information och viktigheter den lagrar åt mig. Just nu är den också en viktig länk hem till er, så frustrationen och oron var rätt så hög när jag idag sökte upp en kunnig reparatör. Hade jag tur var det bara batteriet sa han, annars... Det senare lyssnade jag inte på för jag önskade och bad att det var batteribyte som behövdes. Tacksamheten är stor över att det var just det som var lösningen och att det fixades på bara några minuter. 

Så nu ska jag fota igen och bjuda många inlägg. Fast först av allt ska jag sova en stund. God natt!

Larmet går!

05:40 gick larmet imorse... Jag kan lova att jag var klarvaken efter det. Mest troligt var det våra inte så kära egyptiskagäss som utlöste det. Inga inbrottstjuvar i alla fall, vilket alltid känns bra. Sedan har larmet nere i backen säkert gått fem gånger idag pga hårda vindar. Buskar och grenar som vajar i vinden blir då ett problem. Det är konstigt att det går att vänja sig vid alla dessa larm och lås och grindar och vaktbolag och... Ja, det går faktiskt att känna sig trygg i alltihopa och inte få panik varje gång det larmar. Första natten vi sov i huset trodde jag inte att det skulle gå och leva så här, men nu fungerar det faktiskt alldeles utmärkt. Fast nog saknar jag att njuta av friheten och öppenheten där hemma.  Att kunna se in till mina grannar utan att ha galler eller murar emellan. Här vet jag inte ens vilka mina grannar är för jag ser dem aldrig...

Att leva utan rädsla är nog en av de mest eftersträvansvärda känslor vi människor kan uppleva. Må vi som för det mesta får leva så förstå att uppskatta det och dessutom vårda om det. Rädsla är en farlig och stark kraft som oftast driver oss människor isär och ifrån varandra. Trygghet däremot ger oftast motsatt effekt; en nyfikenhet som vill veta mer om de vi har runtomkring oss och intresse av att lära oss nya saker. Låt oss värna tryggheten och tilliten, de gör oss till värdiga medmänniskor! 

Nu hoppas vi på en natt utan både falska och riktiga larm så att vi kan ta oss an morgondagen med nyfikenhet och öppenhet i utvilade kroppar. 

Fredagsmys på en tisdag

Ikväll blev det helg mitt i veckan. Middag framför Ronja Rövardotter. Kanske en av de bästa filmer som gjorts, så mycket klokskap hon hade förmågan att förmedla! Må Astrid få fortsätta leva mycket länge till i våra hjärtan och tankar. Det finna ett talesätt som säger att någon är död på riktigt då man inte längre talar om den personen. Det känns gott att veta att vi fortfarande är många som minns Astrid och hennes fantastiska berättelser om hur det är att vara människa. Och att med Mattis få utbrista; "Han fattas mig! Han fattas mig så det skär i bröstet!!!" gör att min egen far får fortsätta leva i mig länge än...

En efterlängtad smak!

Idag flyttade den in i vårt kylskåp. Efterlängtad och bland det godare jag ätit denna vecka. Något av den mest svenska smaken man kan finna; kaviar på tub!

Imorgonbitti blir det en riktig klassiker till frukost; äggmacka med kaviar. 

Att behålla goda perspektiv

Efter nästan tre månader i landet långt borta har hemmablindheten sakta börjat inta oss. Jag vill inte drabbas alltför hårt av den! Jag vill fortsätta att förundras, njuta av det som är annorlunda mot hemma, se med nyfikna ögon på det som händer runt omkring och utbrista "titta där" i tid och otid! Jag vet att jag inte kommer att orka hålla på så i sju månader till, att ett visst mått av hemmablindhet är vilsamt, men jag tänker kämpa tappert mot att helt tappa synen. Idag så har jag därför njutit av att kunna hänga tvätt ute i solskenet i mitten av november. Det är sånt jag kommer att längta efter i november om ett år. Va så säker! Som alltid så är det de små sakerna som fattas oss mest när vi inte längre har möjligheten att uppleva dem. Barnen blir ständigt påminda om det som åtminstone jag tycker är värt att njuta av... Hoppas att de också själva hittar de små glädjeämnena och fascinationerna som vår vardag just nu är full av. 

Fascinerande

Har man en bil med flak i detta land finns det alltid rum för några till. På detta flak har man tom gjort det extra bekvämt för den äldre damen... Vi fick uppleva hur hon tippade omkull (över barnen som satt på golvet framför) då föraren gjorde en hastig inbromsning. Säkerheten i trafiken i detta land har minst sagt utvecklingspotential!

Gott hantverk

Alltid härligt att få ta del av gott hantverk! Idag blev det en så fin korg inhandlad på en liten marknad nere vid stranden. Priset skäms jag nästan för då jag vet hur mycket arbete som ligger bakom. Ca 40kr för en handgjord korg som denna... Jag lovar att njuta av att få använda den. Damen som jag köpte den av undrade vart jag köpt min väska, glad blev jag eftersom det var min egengjorda!  Gott att mötas i glädjen över handens verk. 

Min far förfasas säkert i sin himmel över att ännu en korg är inhandlad... Han avskydde dessa då de gjorde packningen av bilen till en större utmaning än han önskade. Vi kvinnor i familjen har aldrig förstått problemet;)

Nya bekantskaper

Spännande att få möta råvaror som inte prövats tidigare. Två nya squash varianter har tillagats med gott resultat. Den ena är en liten vackert gul historia som kallas Patty pans. Den provade vi att ugnsbaka och den hade då en söt och fräsch smak. Prövas gärna igen!

Den andra klotrunda varianten kallas Gems och kokas eller ugnsbakas tills innehållet är alldeles mjuk och som ett vackert gul-orange mos.  Mycket gott tycker jag, maken tycker helt ok och barnen har provat och provar helst inte igen...

Skojar han?

I dag då maten var beställd och vi hungrigt väntade på att den skulle bäras ut till oss kom kyparen ut med detta:

Med ett leende bjöd han både maken och sonen på varsin skål med "citronsoppa". De blev lite ställda och undrade om den skulle drickas eller...?

Det tog en liten stund att övertyga dem om att de skulle stoppa ner sina händer i skålarna och tvätta sig. De hade ju beställt plockmat i form av kyckling och revbensspjäll och då bör fingrarna vara rena! Bra sätt att få kunden att minimera risken att få i sig allt för många bacillurer. Citronen tar även effektivt bort kladdet från fingrarna efter avslutat intag. 

Ett våt-värmande omslag

Så är den här, den varma och fuktiga luften. Idag 27 grader varmt och tok klibbigt. Det blir i sanning en utmaning att få mina elever att tänka och göra skola i det klimat som nu gjort sitt inträde. Fast vi är också lite i glädjechock över att slippa det kalla fuktiga vädret som vi är mera vana vid i november. 

Ungefär så här glada!

En kopp te eller kaffe?

Vi längtar efter er därhemma, bara så att ni vet! Önskar att ni kunde komma förbi och hälsa på liksom. Skulle inte ha något emot att komma förbi er heller. Fast det är ju tur att längtan finns där, annars har vi inte mycket att komma hem till. Det är som med det mesta; det är dubbelt och sällan bara enkelt. Vi får ta det goda och njuta av det och lägga mindre fokus på det onda som följer med. Just ikväll känns det dock som att det är godare hos er...

Fast å andra sidan ligger havet närmare oss här och det är nog det jag får lägga fokus på ikväll. 

Men som sagt, kommer ni så sätter vi på kaffe eller te!

En till!

Det beställdes en något mindre i blått och med dragkedja. Idag kunde den levereras! 

En soligt glad väska. 

Väderleksrapport

Här har vi för tillfället ett väder att bara vara i. Det är inte så soligt, lite regn ibland, lagom med vind och mellan 20-25 grader på dagarna. Behagligt tycker jag. Behöver inte svettas och inte frysa heller. Ganska lagom faktiskt. Däremellan sveps vi ini ett moln som gör det lite väl grått, men vi klagar inte!

Ett gott sätt att umgås

Vi behöver just nu de goda stunderna tillsammans mitt i allt tillsammans-varande. När man som jag och barnen spenderar så här många timmar i varandras sällskap behövs det tillfällen då man gör något tillsammans och inte bara är tillsammans. Högläsning är optimalt på många sätt. Det ger en gemensam upplevelse som går att dela om och om igen. Det ger också en längtan efter att få sitta tillsammans och lyssna/läsa. Det gör gott helt enkelt. När böckerna dessutom är riktigt bra och får oss alla tre att vilja höra mer är det njutbart. Vi rekommenderar varmt Kusinerna Karlssons äventyr av Katarina Mazetti. Första boken är läst, den andra snart utläst och tack o lov har vi den tredje kvar  att läsa. Humlan, Julia, George, Alex och Kattrackan bjuder gott sällskap, sköna skratt och lagom med spänning.  

Nr 2 som pågår. 

Uppifrån: Nr 1 rekommenderas varmt och nr 3 längtar vi redan till. 

Hur ska vi kunna förstå?

Tre veckor kvar till första advent! I vanliga fall brukar jag vara i full gång med trivsamma förberedelser, inbjudan till julstök borde vara utskickad och många tankar på julblommor tänkta. Just nu fattar vi inte alls att detta trivsamma närmar sig. Att många affärer redan julpyntat känns bara märkligt och inte alls som någon påminnelse om vad som närmar sig. Vi är så löjligt beroende av det invanda för att kunna tolka och förstå ända ini själen. Imorgon ska vädret bjuda 25-30grader varmt, svårt att i det ta in att advent närmar sig. Ljusstaken är i alla fall medtagen och dottern lyssnar mer än gärna på julmusik så vi kanske kan trixa till lite stämning så småningom. Lite pepparkaksdoft och saffransbullar borde också kunna bidra med insikt om årstiden. Här pratar alla om att sommaren äntligen kommit och att det är dax att ordna med julklappar. I samma mening liksom... Tänk så olika det kan vara. Benjamin konstaterade dock häromdagen att tomten verkar vara sig lik i alla fall. Njut av glögg åt oss för den kommer vi att sakna!

Årets har ju dessutom den finaste design jag sett på länge!!!

Önskar att hon vore i min ägo

Ibland så blir jag så lyckligt betagen i saker jag ser. Idag så fick jag en stund av  sådan lycka. På väggen inne på damtoaletten hängde hon, eller bilden av henne rättare sagt. Om den hade varit till salu kan jag lova att hon skulle fått en mer central placering hemma hos mig. Dessvärre var den inte det så nu får det bli fler besök till denna plats och jag tänker vara toanödig varje gång, för denna tavla vill jag njuta av fler gånger. Dessa afrikanska kvinnor upphör aldrig att fascinera mig, de har en stor plats i mitt hjärta!

Fars dag...

...det hade vi alldeles glömt bort att det var. Ingen reklam har vi sett och ingen har påmint oss. Här är nämligen farsdag den 16/6. Nåja, pappan i detta hus gråter inte över utebliven uppvaktning och dessutom åt vi en god lunch ute på ett trivsamt ställe så det blev firande ändå. 

Tuvas mat var som ett konstverk, så nu gör jag som många andra; jag publicerar en matbild! Håll till godo, under lagret av tunna potatisstrimmlor gömmer sig en köttbit, rostade rotsaker och en krämig svampsås. Hon var mycket nöjd med sitt val. 

Tandpetskonst

På en av restaurangerna nere vid stranden erbjuds stora som små en ansiktsmålning. Idag tackade jag och Tuva ja. Vilken skicklighet att med tandpetare(!) och vit färg trolla fram blommönster som jag genast fick lust att omsätta till broderi. Konstnärlighet begränsas sällan till de stora konstverken, de goda konstnärerna finns alltid ibland oss. Vi måste bara bestämma oss för att se dem och deras skapande. Jag njuter och förundras. 

Trist att tvätta bort, men i minnet finns de kvar!

En sann lyx

Färska, fräscha och i stora mängder, en mycket stor vardagslyx för oss nordbor speciellt i mitten av november. Jag menar förstås utbudet av grönsaker och frukt. 1/3 av mataffären består av frukt och grönt. Ikväll blev det wok med lite kött och mycket grönsaker. Gott!

Aktiv vila

Jag längtar ofta efter den aktiva vilan. Ni vet, det där sköna i att helt försvinna ini något så att hjärnan får vila från allt annat. Idag hittade jag en sådan vila. Tyg lagret blev lite mindre. Som så många gånger förr var det en väska som blev resultatet av vilan. Detta är en av de bättre. Jag är mycket nöjd och en beställning har jag redan fått, så då finns det mera av den aktiva vilan inom räckhåll! När händerna får skapa då mår min själ gott. 

Semester eller?

När det är semester får man bryta goda vanor och äta extra gott och onyttigt, eller hur? Problemet blir när man som svensk helt plötsligt lever i sommar hela tiden. Sommar är ju liksom ledigt och semester för oss. Nu är det nog så att vi behöver förstå att detta klimat också innebär vardag och inte "gott-till-kaffet" varje dag. Maken deklarerade igår att nu skulle det bli ändring och kom så hem med detta idag:

Vet inte om det var variationen han var ute efter, det sägs ju att en varierad kost är att föredra:) Fast på måndag då blir det andra bullar!

Vilken semesterdag!

Klockan halv nio imorse klev vi ur bilen vid Durban Beach. Det var redan varmt och solen sken på oss. Jag började med en ca fem km lång rask promenad efter den fina strandpromenaden som jag skrivit om tidigare. Man vet att det är riktigt varmt när man svettas om fingrarna... En skön bris har legat på från havet hela dagen. Och det har varit tur för idag har temperaturen varit över 30 igen. När jag kom åter från promenaden till familjen hade vår härliga svensk/sydafrikanska familj anslutit och med dem diverse flytleksaker som havskajak, surfbräda och lite annat roligt. Maken var snabbt ute i vågorna och testade. Barnen föredrog att mest dyka och hoppa i vågorna. Våra vänner doppade inte ens tårna. Det är den stora skillnaden på oss och de som lever i detta för jämnan. Vi vill ha så mycket sol som möjligt och de väljer skuggan så mycket som möjligt. Jag tror bestämt att deras förhållningssätt är bra mycket klokare i längden, men vi passar på för vem vet hur länge det varar... Ja, det tankesättet sitter bra djupt i själen på oss som har Jämtland som hemvist! Vi får väl se hur vi hanterar denna fråga i februari. 

Vi blev kvar nere vid Indiska oceanen ända till eftermiddagen även om det sista timmen var i skuggan på en trivsam restaurang. Skönt att kunna sitta ute och njuta av vågbrus. 

När vi så småningom vände hemåt möttes vi av åskväder här hemma. Jisses vilka åskknallar det bjöds på! Tur att det drog över fort så att vi hann med lite bad i poolen här hemma också. 

Efter en sen middag så ska vi nu försöka ligga så stilla vi kan och försöka sova i värmen. Om detta hus tidigare veckor släppt in kylan utanför effektivt kan vi nu lugnt konstatera att det släpper in värmen på samma sätt... 

Vi har verkligen njutit av en ledig dag idag, skola har inte funnits i tanken och än mindre i praktiken. Välbehövlig paus. Imorgon väntas sämre väder så då kör vi hårt igen. Med detta i minnet förstås!

Spana in sandskulpturerna i förgrunden. 

Så hittade jag dem!

Äntligen har jag ett litet lager att hämta ur när skaparlusten faller på. Jag har nog alltid haft lite tyg liggandes någonstans bara så där utifall att något behöver sys. På frågan om vad det ska bli har jag sällan något svar. Det får man se när det är färdigt liksom. Tygerna som jag lyckligt bar hem idag är riktigt härliga afrikatyger i stadig bomull. Bra till väskor, kuddbakstycken, en kjol eller något annat trevligt som väntar på att bli sytt. Ibland behöver det inte bli något av det, rikedomen ligger i att titta på det och inspireras av färgerna och mönstret. Svårt för en del att förstå och en del av er förstår precis...

Det fanns många tygrullar, men dessa godbitar valdes ut och fick följa med hem:

Ren och skär glädje!